Mentala hinder, Hjärnspöken och MTB tur

Jag har försökt att bli av med lite mentala hinder, hjärnspöken under min MTB tur i fredags. Men upptäckte igår att de inte riktigt fullt ut har försvunnit. Hur blir man av med hjärnspöken, den frågan ställde jag mig i helgen.

Förra helgen vurpade jag med min cykel vid två olika tillfällen. Slog mig inte så hårt men jag fick några blåmärken men det satte sig på min hjärna. Jag har nu fått mer respekt igen och är mycket mer försiktig nu när jag cyklar på stigarna. De hinder som jag tidigare tyckte var lätta och hoppade utan problem tycker jag idag är svåra. Jag har backat i min utveckling känns det som.

Igår jag var under tiden Vincent tränade på Rigortorpet cyklade jag runt tillsammans med våra vänner Ki och Magnus. Vi övade teknik just för att jag skulle bli av med lite hjärnspöken. I början var jag väldigt begränsad men kände mot slutet att det började släppa.

Hur blir man av med hjärnspöken?

Det är en bra fråga! Jag vet egentligen inte hur man gör, men jag tänker så här. Det gäller att öva upp sin säkerhet, sitt mindset igen och det enda sättet man kan göra det är att öva, öva och våga utmana sig. Tillslut släpper spärren och man är bekväm med det igen. Så tänker jag nu när det gäller min cykling.

Våga utmana mig igen att hoppa över de små hoppen, våga cykla ner för stenhällar så som jag gjorde i fredags då jag cyklade Sandsjöbacka tillsammans med Anders och Ellinor.