Den träningsglädje jag känner

Jag har kommit långt i min träningsglädje, jag tycker verkligen att det är roligt att träna och röra på mig. För mig är det viktig att det är roligt att träna och jag älskar verkligen att styrketräna, se de resultat jag får. Att cykla mountainbike i skogen är både roligt men också otroligt avkopplande, nästa lite rogivande och man hör fågelkvitter, känner doften från skogen under sommaren. Underbart!

Sista veckan i januari och jag är i full gång med min träning. Det är nästan som om jag har fått en ny tändning. Jag har satt mina mål för 2024 och jag följer min plan.

Jag och min coach/PT Emelie har sedan tidigare gjort ett träningsschema utifrån mina skador. Vi har fokuserat på att stärka upp min kropp där skadorna finns. Idag har jag inte alls ont på samma sätt som tidigare, jag känner mig stark. Vissa övningar kommer jag aldrig kunna göra men det är inte fokuset i min träning utan att ha en hållbar och stark kropp.

Vinterträning

Nu under vintern bygger jag upp min kropp och kondition, så att jag är redo när våren kommer. Fokus denna vinter är och har varit, att höja mitt VO2 Max. Enkelt förklarat är att VO2 Max är hur snabbt din kropp kan syresätta sig själv under träning. Bra VO2 max = bra kondis.

Det jag har märkt under förra året eller rättare sagt under tidigare år, är att jag inte har den kondis jag önskar. Jag går väldigt snabbt i den berömda väggen. Nu ligger jag väldigt högt i puls och har alltid gjort det, även då jag löptränade.

Vet inte om det beror på att jag är en gammal astmatiker eller inte. Mitt fokus nu är i alla fall att öka mitt VO2 Max för att orka cykla mountainbike och inte ”brinna av”. När jag tävlar i enduro så cyklar jag mountainbike i ca 5-6 timmar och har ca 6-7 delsträckor som man cyklar på tid. Tävlingstiden är kanske inte mer än 20 minuter totalt.

Mentala hinder

Så fort våren kommer drar jag ner på mina timmar i gymmet och fokuserar på att cykla mountainbike ute istället. I början på säsongen fokuserar jag på att bli bekväm i sadeln igen. Utmana mig genom att sakta men säkert provocera mig själv genom att cykla utmanande stigar och utför olika hinder. Jag kan nästa säga att man ”rostar” av sig själv. Övar upp förmågan igen att ta sig ner för olika hinder som tidigare varit ett mentalt hinder eller känts utmanande.

För att utvecklas både på gymmet eller på en mountainbike behöver man utmana sig själv. Gå utanför sin egna comfort zone men det gäller att skynda långsamt och inte ta för stora kliv åt gången, oavsett om det gäller att öka vikten på gymmet eller att ta sig ner för ett hinder med sin mountainbike.

Såå himla roligt och utmanande samtidigt tycker jag. Något som jag märkt med tiden att ju mer kunskap jag har i mitt cyklande, desto mer bekväm blir jag när jag cyklar i nya områden och på nya stigar. Det blir helt enkelt roligare att cykla mountainbike.

Den träningsglädje jag känner

Jag har försökt förklara min träningsglädje både till styrketräning och mountainbike. Ibland är det tufft att byta om och dra iväg på ett pass men känslan efteråt är helt underbar, alla ”må bra” hormoner som cirkulerar runt i blodet. Ska jag vara ärlig, så blir jag nästan lite rastlös om jag inte tränar så mycket som jag ändå gör. Kroppen är till för att användas och röra på sig, även om det ibland kan vara otroligt skönt att bara slänga sig i soffan.

Vad är träningsglädje för dig? dela gärna med dig hur du tänker kring träningsglädje, för att inspirerar både mig och alla andra. Tack snälla på förhand.